WISTI

Betraktelse vid Universitetskyrkans luciahögtid 13/12 2012

Instagram. Ni vet vad det är. Och bara ordet är förföriskt.
Som en korsbefruktning av instamatic och telegram. Vi lever med det där. I Norrköping gick man ut med ett förbud att fotografera luciatågen på kommunens skolor och förskolor. För allas integritet i allmänhet och barnens i synnerhet. Idag stannar inte korten i albumvisningarna på släktmiddagen. Idag är varje tärna och varje snorig pepparkaksgubbe allmängods. En sak vi kan konstatera snarare än att värdera. Drivkrafterna är skiftande men starka. Att checka in på facebook, en notering på twitter eller en vettskrämd fyraåring med ljuskrona på instagram är ett anspråk på relation. Gilla mig, bekräfta att jag finns, se mig i min roll som förälder. Bara sju minuter tidigare har det varit samling i kapprummet utan för lekhallen. De där blockformade kuddarna är inslängda i målarrummet. Erfarna barnskötare och förskollärare leder insatsen och trupperna med stort mod och van hand. Men för den fyraåriga, snoriga med ljuskronan på huvudet och för de övriga i tåget är det på liv och död. Intensiteten och nivå av stresshormon är liknande truppernas som skulle landstiga i Normandie i juni 1944. En brännpunkt, ett sigma av förväntningar och faror. Vi minns alla känslan av det där viktiga. I att som 5-åring lussa, den muntliga delen av tentamen inför klassen eller modet att första gången råka iscensätta kroppskontakt i den pubertala förälskelsen. Att tvingas till att göra anspråk i relation. Att inte kunna döva eller dämpa autenciteten.
Ingen människa är en ö. Ensamheten vi alla bär, var och en av oss är reell, men vi är inte oberoende. Vi är alla beroende av andra, våra liv påverkade. Människor beror alltid på oss och vi påverkar andra människor liv. Detta är vår innersta längtan och vår sanning, men också vår största skräck. Varje anspråk på relation och närhet innebär också risken för avvisande. Inte tillräckligt roliga tweets så kan jag bli avföljd. Ett tråkigt kort men ickesöt stjärngosse så kan jag scrollas förbi med bara en tumrörelse.
Vi har just hört Lucialegenden på mer än 140 tkn. Som en mozartkula. En kärna som ligger inlindad i narrativitet och bilder. En saga. Och ändå sitter vi och lyssnar. Vi har byggt en dramaturgi runt legenden. Vi har varit tidigt på jobbet och på dagis för att bla via social media kunna säga att ”jo, jag är med i vår gemensamma berättelse”. Vi hörde om en kvinna som sökte bekräftelsen från ett annat håll än det förväntade. Hon hade allt att förlora och hon behövde aldrig snudda vid skräcken att bli avvisad. Relation och bekräftelse är meckiga saker. Egentligen det enda vi har att arbeta med som människor och absolut det svåraste. En av nycklarna är insikten om att bekräftelsen börjar inifrån. Det lär oss Lucialegenden. Den yttre bekräftelsen är inget pris, ingen trofé. Jag är född på den tiden då instamatic var ett modernt ord och till föräldrar där telegram inte var ålderdomligt. Jag har barn med konton på instagram. Jag växte upp samma decennium som de stora rymdeposen bildsattes. Jag såg stora rymdfarkoster glida fram samtidigt med förtexterna. Planeterna som svävade i ett kallt och tyst universum. De var som små lampor i natten och när Fugelsang tappar skiftnyckeln för ett par år sedan finns det ingen ljustekiker där. Ändå ser vi honom. Och någonstans där ges insikten också om alltings lyskraft. Om att universum hela tiden är fullt genomlyst. Att ljuset hela tiden finns där men att den behöver kroppar att landa på, att bäras av. Du är en sådan kropp. Det är det du skall bära med dig idag. Du är en kropp för ljuset att landa på och för ljuset att bli till. Samla mod.
Kent Wisti

Annonser

One comment on “Betraktelse vid Universitetskyrkans luciahögtid 13/12 2012

  1. Christina
    14 december, 2012

    Jättebra, Wisti! Utomordentligt och enastående bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 14 december, 2012 by .
%d bloggare gillar detta: