WISTI

TVIVLARENS GUIDE TILL KYRKOVALET

UPPDATERING: På söndag är det viktigt att många röstar i kyrkovalet. Allt fler har insett att de vill rösta på söndag, men att de slängt eller slarvat bort sitt röstkort. Det är lungt. Det räcker med att du har med dig din legitimation men du måste gå till den församling du tillhör. Den vallokalen stod angiven på ditt röstkort. För er som bor i lite större städer kan valdistrikten vara indelade efter en ny organisation, men det där kan ni lätt ta reda på. Ni har ju huvudet på skaft. Om ni fortfarande är osäkra på vad ni skall rösta på kan ni läsa mina tankar här under:

Jag har fått frågor i social media om vad man bör rösta på i kyrkovalet.

Det vet förstås bara du.

Vem tror jag att du är?
Detta är en text till dig som röstar för att du vill minimera Sverigedemokraternas inflytande, inte tycker att det är fräscht att rösta partipolitiskt i kyrkan men är lite ängslig för att kanske rösta på en stockkonservativ inomkyrklig gruppering.
Jag skriver partiskt såtillvida att min ambition inte är att vara varken rättvis eller analyserande. Det finns massor av information på nätet för den intresserade. Detta är mina uppfattningar och ingen annans.
Formatet inbjuder också till att det blir grovhugget. Folk kommer ändå att bli sura på den.

Nåja, läs gärna hela texten. En oerhört kort sammanfattning finns längst ner.

Om inte ens en vecka är det kyrkoval, det val som ibland kallas det glömda valet. Valdeltagandet brukar vara väldigt lågt.
Det innebär att en förhållandevis liten rörelse som lyckas mobilisera väl har stora möjligheter att få stort inflytande. Detta är ett av de argument som lyfts fram mycket för att gå och rösta, och oftast syftar man till att se till att Sverigedemokraterna inte vinner kyrkan som en plattform. För kyrkans skull men också att förhindra att de genom det skulle lägga en plattform inför riksdagsvalet 2014. Just detta har fått en stor medial uppmärksamhet och många som annars inte tänkt sig rösta i kyrkovalet skall nu göra det för att mota Sverigedemokraterna.

I social media har jag sett en villrådighet över vad man då borde rösta på. Denna text är till dig som känner så.

Jag är präst. Jag vill vara tydlig med att det jag skriver här är mina egna funderingar och alltså ingen officiell text från Svenska kyrkan.
Jag är själv inte övertygad om att systemet med kyrkoval är det bästa och om jag skall gissa så tror jag att detta val är början på en process efter något nytt. Jag har ännu inte mött någon som tycker att det är ett ultimat system, men man snyter inte ett nytt ur näsan.

Svenska kyrkan är ett samfund, en förening, med över sex miljoner medlemmar. Att hitta ett system som garanterar demokratin är inte självklart.

Vad är det man röstar till?
Som präst har jag avgivit löften att rent förkunna evangelium. Det gör jag utifrån min tro och det uppdrag jag getts av kyrkan. Vad gäller min förkunnelse och renlärighet, kärnan i min prästgärning, ansvarar jag främst inför biskopen (om vi tänker bort Gud). Men min förkunnelse ges vissa ramar i verksamheten. Det handlar om budget men också verksamhetsmål. Det är denna del som är politiskt styrd.
Om jag som präst tex menar att mitt kall att förkunna evangelium i min kontext innefattar dialog och relationsbygge med andra religioner kan inte politikerna styra mitt kall men sätta ramar för mitt arbete som antingen försvårar/omöjliggör eller underlättar för detta. Så det är ett mycket viktigt val. Systemet liknar väldigt mycket den representativa demokratin vi har till våra övriga val i tre nivåer- lokalt, regionalt och nationellt plan.

Vad kan man rösta på?
Vi har ingen statskyrka och har inte haft det sedan det förra årtusendet. Svenska kyrkan är som vilket annat samfund som helst och i sin demokratiska beslutsprocess helt frånkopplad den parlamentariska makten. Tidigare utsåg tex kyrkoministern biskopar. En rest från detta system är att de politiska partierna hänger kvar. Jag har tidigare bloggat om detta och menar att det är otidsenligt. Det skall sägas att vissa partier inte ställer upp och att andra partipolitiska grupper i kyrkan är helt frånkopplade partiet.
Men både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är öppna och tydliga med att kyrkovalet är ett avstamp inför riksdagsvalet 2014. För mig är det oerhört provocerande.

Jag skall inte redogöra för samtligas kyrkopolitiska program.
Jag varken kan eller tänker att detta är en sådan text. Men i korthet-
Svenska kyrkan är en trosgemenskap. Vi är kristna och tror att det finns något större, något som vi med en viss högtidlighet kan ge namnet Gud. I vår kristna tro är Jesus central. Vi tror att Jesus stod i en speciell relation till det vi kallar Gud. Vår grund är berättelsen om Jesus. Detta som en minsta gemensam nämnare.

Detta är kärnan i all vår verksamhet. Därför går det heller inte att driva partipolitiska värderingar genom kyrkan även om ställningstaganden ibland blir desamma.

Om jag skall recensera de partipolitiska programmen inför kyrkovalet så nämns begrepp som kristen gemenskap, Jesus, Gud väldigt sällan för att inte säga aldrig. Genomgående vill jag påstå att det är snömos och öppna dörrar som sparkas in. Det trycks noga på inklusivitet och allas lika värde. Det talas om kvinnoprästfrågan och om kyrkans hållning till homosexuella äktenskap. Dessa frågor är redan avgjorda. Den första sedan länge och är egentligen att betrakta som en ickefråga. Inte för att förneka eller förringa erfarenheter kvinnliga kollegor gjort av motstånd, men för att ingen längre prästvigs med en konservativ syn på ämbetet. Dock finns det konservativa grupper i kyrkan som gärna skulle se tex en ordnig med att präster skulle kunna vara kvinnoprästmotståndare samtidigt som vi har kvinnliga präster. De har givetvis också en konservativ syn på homo,- och bisexualitet. Kvinnliga präster gör fortfarande erfarenheten av att bli ifrågasatta i sitt kall utifrån sitt kön, trots att sakfrågan är avgjord.
Svenska kyrkans arbete med att stärka sitt kunnande i HBTQ-frågor har kommit en bit på väg, men ännu finns mycket att göra. Fortfarande är det en utmaning att öva sig i normkritiskt tänkande. I kyrkan såväl som i övriga samhället.
Men för oss i kyrkan är detta inga politiska frågor. Kvinnliga präster och samkönade relationer och transsexualitet är en trosfråga. Det handlar om vår bibelsyn och våra gudsbilder.
Det finns fortfarande konservativa krafter i Svenska kyrkan. Det jag reagerar mot är att många politiska partier målar upp kyrkan som om de inte fanns skulle kyrkan falla tillbaka i 1800-talet. Så är det inte. De flesta av oss som arbetar i kyrkan eller på annat sätt är aktiva i församlingslivet är ofta liberala med en öppen attityd.

Då återstår ett par tre större opolitiska nomineringsgrupper. Lokalt finns det givetvis massor.

Den grupp jag kallar konservativ heter Frimodig kyrka och lanserar sig stort detta valet. Många som står på listorna företräder vad som kallas en klassisk kristendom, jag kanske kallar konservativ och ni på Twitter kallar för gamla surpräster. Nåja, Frimodig kyrka är den opolitiska nomineringsgrupp som jag står längst ifrån vad gäller teologi och kyrkosyn. Dessa avråder jag ifrån att rösta på. Plus: Ett stort engagemang, kunnande och en glöd som alla skulle behöva. Minus: Så konservativa att klockorna stannar.

Öppen kyrka är en nomineringsgrupp som startade i Göteborg. Allt eftersom har den spridit sig och finns nu i fler stift. Dock inte i alla. Precis som namnet skvallrar om arbetar de med inklusivitetsbegreppet. De var bland de första som la riktigt mycket arbete på att kyrkan skulle betrakta homosexuella relationer som jämställda heterosexuella. De arbetar för att kyrkan på kristen grund skall ta ställning i samhällsfrågor. Om jag känner dig rätt så är det här något du gillar och bör söka vidare på. PLUS: En nomineringsgrupp med namn som jag har stort förtroende för. En god kyrkosyn och inklusivt tänkande. Minus: En ung nomineringsgrupp som kanske ännu inte hunnit formera sig fullt ut.

POSK betyder politiskt obundna i Svenska kyrkan. Och det är just vad det handlar om. POSK driver aktivt frågan om att hitta ett nytt system för den kyrkliga demokratin som gör att det är de församlingsaktiva som kandiderar och inte politiska påläggskalvar. Jag tycker om POSK. Jag rekommenderar att ni tittar närmare på dem också. Jag tror att de finns i alla stift. Plus: Stort engagemang och kunnande. Minus: Här finns ingen gemensam teologi eller kyrkosyn. Namn på listan kan vara liberala eller konservativa.

SÅ- sammanfattning: Jag tror att riksdagsvalet 2014 är avgörande för Sverigedemokraternas politiska trovärdighet och framtid. Kyrkovalet nu är en del av detta. Många gör samma analys och väljer att rösta i kyrkovalet för att stoppa SD. För mig handlar det mycket om det oförenliga i kristen tro och sverigedmokraternas dålig uppborstade rasistiska värderingar.
De flesta politiska partier har haft den goda smaken att skilja sina kyrkliga nomineringsgrupper från moderpartiet. Undantaget Socialdemokraterna som oförblommerat marknadsför sitt deltagande i kyrkovalet som ett första steg mot regeringsskifte.

Bland de opolitiska nomineringsgrupperna finns Frimodig kyrka, en konservativ grupp som, menar jag, vill stänga kyrkans portar mot omvärlden.
Jag själv kommer antagligen att dela mina röster mellan POSK och Öppen kyrka.
Det är mer rimligt att sträva efter att stärka genuint kristna i den Svenska kyrkan än att söka det genuint svenska i den kristna kyrkan.

Glöm nu inte att rösta, det är viktigt. Och förhandsröstningen har redan börjat.

Frid/ Kent Wisti

Annonser

15 comments on “TVIVLARENS GUIDE TILL KYRKOVALET

  1. Karin
    3 september, 2013

    Kollade för några val sedan upp vad det fanns att rösta på och kom då fram till att med en röst på POSK kan man råka rösta på vad som helst, inklusive kvinnoprästmotståndare, eftersom de inte har något ”partiprogram”, utan alla på listan får tycka vad tusan de vill. Det är alldeles för osäkert för mig.

  2. filipthe1
    3 september, 2013

    Jag kan inte att traditionell kristen tro ”vill stänga sina portar mot omvärlden”. Tvärt om är många av de mest kärleksfulla och välkomnande människorna jag känner just sådana där ”surpräster”. Att stå för en frimodigt traditionell kyrka, i linje med större delen av den globala kyrkan, är inte nödvändigtvis att vara emot en öppen kyrka.

    I övrigt gillar jag din analys. Alldeles lagom nogrann.

  3. Pingback: Kyrkoval och partipolitik - Kims osorterade tankar

  4. Piknik (@piknik_se)
    4 september, 2013

    Jag kollade vad jag kan rösta på där jag bor. POSK och Öppen kyrka finns på kyrkomötes- och stiftnivå, men inte i kyrkofullmäktige. Hur tusan väljer en oinsatt som jag rätt här?

    • Karin
      10 september, 2013

      Förutom några politiska nomineringsgrupper, bör det finnas en eller flera opolitiska grupper. Dessa heter ofta saker som Levande församling, Vår kyrka eller något liknande. Där jag bor finns även moderater med på den listan, de har inte startat någon ”Borgerligt alternativ”-lista, så det är en fördel om man känner till politiska namn lokalt (från tex kommunpolitiken). Känner man till vilka av namnen på den lokala listan som hör till något politiskt parti och vilka som är med på listan för att de är intresserade av kyrkan, så kan man styra sitt kryssande utifrån den kunskapen. Pilligt och knöligt, kan innebära jobb med att gå och hämta en lista för att kunna gå hem och googla. Detta gör det lokala valet till det mest tidsödande, trots färre antal lappar att välja mellan.

      • Fredrik
        15 september, 2013

        Vad är det som säger att någon som ställer upp i kyrkovalet och även är aktiv i ett parti inte gör det för att de är intresserade av kyrkan? Speciellt om man ställer upp på en lista som inte säger något om partinamn får man ju anta att det ger väldigt lite att ställa upp om man inte är intresserad av kyrkan.

        Jag röstar själv på Vänstern i Svenska kyrkan för att jag tycker att vänstervärderingar om jämlikhet, jämställdhet, internationalism och frihet bör prägla kyrkan. Att de anger att de står till vänster politiskt ser inte jag som ett problem och jag tror inte att de behöver vara mindre intresserade av kyrkan än någon annan som kandiderar.

  5. Mats Rimborg (@matsrimborg)
    9 september, 2013

    POSK finns, till skillnad från de båda utbrytarfraktionerna, i alla stift och på alla nivåer i kyrkan, inklusive kyrkostyrelsens arbetsutskott, och deltar i alla viktiga utredningar. Skillnaden mellan de tre partipolitiskt obundna grupperna finns beskrivet ur POSK-perspektiv på http://www.posk.se/viewNavMenu.do?menuID=199

  6. Zandrella
    10 september, 2013

    Tack för klokt inlägg där du redde ut många av mina frågetecken. Nu vet jag åt vilket håll jag ska lägga min röst, som egentligen enbart läggs för att SD inte ska få någon makt, jag vet även vilka grupper jag ska googla lite mer på innan jag bestämmer mig. Åter igen, tack.

  7. Pingback: Bestäm vilka du ska rösta på i helgens kyrkoval på under 1 minut. | sundlo.com

  8. mehrsmak
    14 september, 2013

    Vad säger du om Fisk – fria liberaler i svenska kyrkan?

  9. Ann
    15 september, 2013

    Tack för en upplysande text. Instämmer med Zandrella ovan!

  10. ladycobra
    15 september, 2013

    Jag anser att kyrkan blivit avkristnat då man anställer en Imman som verkligen är emot kristendomen..samt vill ändra på Guds namn Gud till Hen! och göra islamistiska högtider till svensk helgdag?? Har kyrkan blivit påverkad av flirtar från Islamister…Läs nedanstående, och där finns verser ur koranen samt förklaring på ordet som ger muslimer rätt att ljuga bara det gagnar Islam, samt flera verser ur koranen som inte på något sätt har gemensamt med Bibeln som för fram kärleksbudskapet. ” Behandla andra som du själv vill bli behandlad”

    http://ladycobra.wordpress.com/2013/08/23/muslimska-brodraskapet-plundrar-och-branner-kyrkor/

    Tydligen har moderaterna sympatier för en religion som är emot demokrati. Läs nedanstående

    http://ladycobra.wordpress.com/2013/04/14/m-politiker-waberi-maste-ocksa-bort/

    Jag vill värna om svenska traditioner och yttrandefrihet och demokrati.

    Läs fakta om skattefria bidrag för invandrare som verkligen diskriminerar många pensionärer bl.a.

    http://ladycobra.wordpress.com/2012/12/18/sveriges-ekonomi-och-okade-kostnader-for-invandringen/

  11. Pingback: Kyrkoval och partipolitik | Kims osorterade tankar

  12. Pingback: Kyrkoval och partipolitik - kimthecynic

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 2 september, 2013 by .
%d bloggare gillar detta: