WISTI

Ett par ord om filmen om Inger.

Jag har en bild jag ibland använder vid dop, skolavslutningar etc. Jag har i min tur stulit den.
Jag har med mig en påse geléhallon och en kartong med riktiga hallon. Med ett litet showande kring detta visar jag de maskintillverkade, vackra, sockrade som spänstigt studsar upp när man trycker och som är till förväxelse lika. Jag jämför sedan med de riktiga hallonen som skiljer sig från varandra och jag visar också vad som händer med ett hallon som tryckts ihop.
Bilden är uppskattad och betyder väl ungefär att varje människa är ett under och också väldigt ömtålig. Allt går heller inte att reparera.
Tom Alandhs porträtt av Inger Svensson berörde mig djupt. Jag ser också att kollegor skriver om den på sina bloggar, förstår att det förs diskussioner i social media kring eventuell skuld.
Jag tror att det är att göra Inger en björntjänst. Filmens förtjänst är att den vågar visa en komplexitet, att varje människa är ett under men också väldigt ömtålig.
I var människa finns en ensamhet dit ingen annan når.
Det är bara genom filmen jag känner Inger.
Det är omöjligt att tänka bort att det motstånd hon mötte som kvinnlig präst fördjupade hennes ensamhet och att det gjorde ont i henne. De som drev motståndet hade inga onda avsikter men en oförmåga att inse var människas ömtålighet.
Det är en av de saker vi som kyrka kan och borde lära av Inger och filmen.
På samma sätt är det omöjligt att säga att det var kvinnoprästmotståndet som gjorde Ingers liv ohanterbart. Var människa är ett komplext under och väldigt ömtålig.
Ytterligare en sak som blev tydlig är att prästyrket i vissa situationer kan vara världens mest ensliga plats. Det är ännu en sak vi som kyrka kan och borde lära oss av Inger.
Som många andra förfärades jag också över den anspråkslösa gravstenen med bara texten dottern Inger. Men såhär några dagar efter kan jag förlika mig med det.
För mig står det människan Inger på stenen. Det är så mycket större än kyrkliga titlar.
Tack för en fin film, Tom.
Och tack Inger.

20140216-133442.jpg

Annonser

One comment on “Ett par ord om filmen om Inger.

  1. Arne Carlsson
    17 februari, 2014

    Kent! Du skriver så innerligt med själens skadade känselspröt ömt registrerande alla nyanser. Jag läser texten och låter försoningens andedräkt smeka mina ännu kvardröjande upprörda känslor eter filmvisningen. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 16 februari, 2014 by .
%d bloggare gillar detta: