WISTI

DÄRFÖR ÄR JAG EN DEMOKRATISK SOCIALIST.

Det sägs att kooperationen startade med att människor som fick arbeta hårt för sina pengar inte längre accepterade att köpa rutten fisk till överpris. De gick ihop, samlade ihop sparade pengar och utsåg en grupp som skulle åka till Göteborg och köpa så många tunnor sill de kunde. Dessa tunnor rullade de sedan för hand hem och fisken delades ut till de som anslutit sig.
Med samma tanke och samma ideér byggdes det som vi kom att kalla folkhemmet. Det kanske stoltaste begrepp vi haft i modern tid men som få under 18 år idag vet vad det innebär.
Nostalgi är lömskt. Det är ett nystan av faktiska minnen och drömmar. Nostalgin berättar de goda sagorna, inte alltid de sanna.
Vi vet att vi i det här landet en gång i tiden levt i ett samhällssystem där riktningen var att klasskillnaderna skulle minska. Att gapet mellan rik och fattig skulle minska. I över åttio år minskade de.
Vi har en gång i Sverige haft ett ekonomiskt system där gemensamt ansvarstagande och marknadskrafter skapat den dynamik som gjorde folkhemmet möjligt.
Samhället skulle garantera utbildning, vård och en viss nivå av levnadsstandard för alla medborgare oavsett klasstillhörighet. I mångt och mycket gjorde samhället det.
För den som blev sjuk eller arbetslös fanns ett väl fungerande socialt skyddsnät som tog emot.
Under bara åtta år har detta skyddsnät inte bara havererat utan slaktats. Det har skurits av tamp för tamp av mänsklig hand och genom mänsklig vilja.
De flesta har fått mer egna pengar att röra sig med och större materiell levnadsstandard. Den gruppen i Sverige som var fattiga har blivit avsevärt mycket fattigare. Och framför allt har den absolut rikaste gruppen blivit ofantligt mycket rikare.
Sverige är det land i Europa där klasskillnaderna växer allra snabbast.
Samtidigt är otryggheten enormt mycket större för alla. För den som vacklar är fallet fritt.
Men nostalgin är lömsk.
Vi kommer aldrig att kunna bygga upp folkhemmet igen som vi kände det, lika lite som vi kan återvända i tiden. Det är ett nostalgiskt misstag. Det är främst detta misstag de gör som misstar enhetskulturen och folkhemmet.
Folkhemmet har dött och att sörja har sin tid på samma sätt som att vrede har sin tid.
Men jag är fast övertygad om att det går att bygga ett nytt folkhem. Ett samhälle som strävar efter att klasskillnader minimeras. Ett samhälle med ett starkt socialt skyddsnät. Ett samhälle som strävar efter allas tillgång till ett gott liv snarare än de starkas materiella framgång.
Med folkhemmet fanns uniformiteten och en ängslig normativitet i syn på genus, sexualitet och kultur. Det är något som jag upplever att socialdemokraterna länge haft svårt att skaka av sig, men där de nu kommit ikapp.
Vi kan aldrig återuppbygga det folkhem som slaktats men tillsammans måste vi bygga hoppet, tron och orken att tillsammans bygga ett nytt. Vi måste bli de nya människor som rullar tunnorna med sill.
Vi börjar på valdagen 14:e september 2014.

IMG_8973.JPG

One comment on “DÄRFÖR ÄR JAG EN DEMOKRATISK SOCIALIST.

  1. callenberg
    6 september, 2014

    Reblogga detta på Louise Callenbergs blogg och kommenterade:
    Wisti striver en av sina starkaste inlägg, om vad vårt samhälle är byggt av, om de band vi skurit av och om de nya som måste knytas igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 6 september, 2014 by .
%d bloggare gillar detta: